CMR i textilier

Nya bestämmelser för textilier som innehåller cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen träder i kraft 1 november 2020.

Driver du ett klädföretag, producerar eller köper textilier, funderar på att starta eget kläd- eller skomärke? Då kan detta vara intressant för dig, eftersom de nya bestämmelserna kan påverka allt från val av lämplig leverantör till etablering av en affärsmodell. Ansvaret ligger hos dig som sätter dina produkter på marknaden, varför det är din plikt att hålla dig uppdaterad och införstådd med reglerna.

Vad förbjuds och när?

I oktober 2018 beslutade EU-kommissionen om att förbjuda 33 farliga ämnen i textilier. Beslutet avser bland annat kläder, lakan och tyger i offentliga miljöer. Den nya regleringen träder i kraft 1 november 2020 och innebär att vissa ämnen med cancerframkallande, reproduktionstoxiska och mutagena egenskaper (CRM-ämnen) är förbjudna att använda i produktion av varor av textil. 

Vilka produkter omfattas av förbudet?

Förbjudet avser handdukar, lakan, kläder, underkläder och inredningstextilier som konsumenter använder i hemmet, samt tyger i bilar, bussar och möbler i offentliga miljöer. Den nya begränsningen förs in i bilaga XVII i EU:s kemikalielagstiftning Reach och innebär att

• haltgränser införs för 33 CMR-ämnen och ämnesgrupper. Haltgränserna är olika för olika ämnen. Det avser exempelvis kadmium och dess föreningar (1 mg/kg), bensylklorid (1 mg/kg), diisopentylftalat (1000 mg/kg), bensen (5 mg/kg), krisen (1 mg/kg), krinolin (50 mg/kg) och övriga ämnen;
• haltgränserna gäller textilier och skor som är tillgängliga för privatpersoner.  Med textilier avses kläder och tillbehör till dessa och även andra textilier som kommer i kontakt med huden:
• toppar, skjortor, blusar,
• underkläder,
• nattkläder.
• strumpvaror (t.ex. sockor, strumpbyxor, strumpor, leggings),
• byxor,
• jackor, rockar, regnjackor, caper,
• klänningar, kjolar,
• dräkter,
• sportkläder,
• badkläder (t.ex. baddräkter, bikinier, badbyxor),
• handskar (inbegripet latexhandskar som inte omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425 om personlig skyddsutrustning eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 om medicintekniska produkter), vantar, muffar,
• scarfar, sjalar, stolor,
• slipsar, kravatter,
• hattar, kepsar, hättor, slöjor,
• väskor, t.ex. handväskor, ryggsäckar, portföljer,
• klockarmband,
• maskeraddräkter och förklädnader;

Textilier som inte är kläder och som under normal rimligen förutsebar användning kommer i kontakt med människors hud i motsvarande utsträckning som kläder:

• sänglinne (t.ex. lakan, påslakan, örngott),
• filtar, överkast,
• möbelklädsel (tyg som täcker stolar, fåtöljer, soffor, etc.),
• kuddfodral,
• badrockar, handdukar, 
• återanvändbara blöjor och bindor,
• sovsäckar,
• garn och tyger som är avsedda att användas av slutkonsumenten.

Även skodon omfattas samt tryck och beläggningar som appliceras direkt på ytan av textilmaterial (t.ex. dekorationer och logotyper).

• haltgränsen för formaldehyd i jackor, rockar eller möbelklädsel är 300 mg/kg under perioden 1 november 2020 – 1 november 2023. Därefter gäller ett strängare gränsvärde.

Vilka produkter undantas?

Enligt “Vägledning om begränsningen av cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen i kategori 1A och 1B i textilier och kläder” (CA/44/2018) är följande varor undantagna från regleringen:

• tillbehör som inte ingår i ett klädesplagg, däribland smycken, glasögon och solglasögon,
• gardiner,
• heltäckningsmattor och golvbeläggning av textilmaterial för inomhusbruk, mattor och löpare,
• lampskärmar och väggdekorationer av textilmaterial,
• servetter och bordsdukar,
• stoppningsmaterial I stolar, fåtöljer och soffor,
• kläder, tillbehör till kläder eller skodon, eller delar därav, som uteslutande tillverkade av äkta läder, päls eller skinn,
• fästanordningar och dekorativa detaljer (bortsett från tryck) av andra material än textil, däribland knappar, dragkedjor, kardborrband, nitar, tryckknappar, knäppen och spännen, fästdon, öglor, snäppfästen, duffelknappar, krokar, ringar, paljetter, pärlor, stenar eller metallnät. Tryck och beläggningar betraktas inte som dekorativa detaljer i den mening som avses enligt detta undantag.
• begagnade varor,
• Engångsblöjor och engångsbindor,
• varor som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425 om personlig skyddsutrustning,
• varor som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 om medicintekniska produkter.

Vad ligger bakom förbudet?

Regleringen grundar sig bl.a. på Kemikalieinspektionens rapport från 2015 “Farliga kemiska ämnen i textil”. I detta dokument lägger myndigheten fram förslag till åtgärder för att minska riskerna med farliga ämnen i textil. Myndigheten påpekar avsaknaden av dokumentationskrav enligt vilka man kunde utöva tillsynsarbete. Kemikalieinspektionen hänvisade även till sin tidigare utredning från 2014 av vilken framgick att över 350 ämnen med särskilt farliga egenskaper har en rapporterad användning i textilproduktion. Vidare är det bristande information om innehållet av kemikalier i textil på marknaden, vilket delvis beror på långa och komplexa leverantörskedjor.

Hur kan vi hjälpa?

Vår artikel ger dig en någorlunda detaljerad genomgång av vilka varor som omfattas av de kommande ändringarna. Reglerna är dock behäftade med en viss komplexitet som behöver vidare tolkning och anpassning till egen kontext. För mer detaljerade frågor och lösningsförslag är du välkommen att kontakta oss. Förutom våra gedigna kemiska kunskaper, har vi erfarenheter från olika områden, såsom mode och försäljning, affärsmodeller och hållbarhet. Behöver du en riskanalys eller är ute efter ett bollplank, finns vi här.